de får väl duga...
Idag vankades det kalas - 3-års sådan. Eelis. Var trevligt att träffa alla tre systrarna med familjer. Kumityttö har tappat över 20 kg och hon ser ut som en italiensk filmstjärna. Starkt jobbat, hon kör lowcarb-diet och helt klart funkar det för henne. Jag skulle nog inte våga - kött, fett, ägg osv. dagarna i ända och minimalt med grönt, bär och sånt. Jag kan bara inte tro att det kan vara riktigt hälsosamt. Har prövat en gång typ nå spnt och mådde så dåligt att jag trodde att jag skulle dö. Hjärtat rusade, världens ångest, kallsvettningar och illamående samt svindel. Som sagt skulle nog inte våga.
Nu är klockan 22.38 och det är nog klokast att dyka i säng. Känner mig faktiskt jättetrött. Tur att man har kort dag imorron, bara till 13. Behöver få en massa gjort här hemma också och vovvarna behöver komma ut på promenad. (Jag med i själva verket)
Har nu alldeles för många böcker uppstaplade i väntan på att bli lästa. Det grämer mig. Dirk Pitt har inte än heller blivit färdigläst och jag som fick förra veckan hem en ny Deaver. Jag måste börja titta på mina prioriteringar här!
Hyvää yötä!
Utkast: sur och ...
sur och arg - fortfarande...
Det blir inte bättre med tiden! Min älskade dotter efterlyser kapitel 2 i historien om gräsklipparen. Denna satans jävla förbannade ..............helvetesmaskin.
Som sagt var, fick jag ju den hem. Och efter denna långa väntan borde man väl vara glad och lycklig - samt ha en snygg och fin (och framför allt KORT) gräsmatta. Ja visst ja, borde heter det. Igårkväll hade jag faktiskt VÄLDANS stor lust att ta en till tur till Elon i happis och i väl valda ordalag meddela dom att eftersom dom nu äntligen lyckades leverera maskinen hem till mig, kan dom nu se till att leverera en karl (eller ngt åt det hållet, ifall det går att hitta i firman) efter helvetesmaskinen som ser till att djungeln hemma hos mig blir ansad!
Bakgrund:
Efter en arbetsdag samt en timmes gym-besök anlände jag hem taggad och förväntansfull. ÄNTLIGEN SKULLE DET SKE! Gräsmattan skulle tas itu med. YES! Ut med gräsklipparen. Choka lagomt och vrida på nyckeln. HALLELUUJAAA...
Efter några hostingar...brummmm och den startar. VAU...Då var det bara och köra, eller...Den verkar gå fast den känns väldans tung att köra. Jamenvisst, den har ju drag på bakhjulen också. Johan herra helpon lykkäs, bara och dra upp det andra, nedre handtaget. Det fungerar också. Med ett vrål störtar maskinen framåt - och jag försöker hänga med. Maskinen hoppar och skuttar och jag kutar efter. Det här verkar ju direkt lovande.Det syns en bred rand i djungeln där jag gått. Krockar nästan med staketet, hur stannar man jävla åbäket - just ja släpp bara handtaget. Vänd maskinen - tung som bara den. Och åt andra hållet. Och samma igen...fast vad är det nu då. Eländet stannar. Tystnaden belägrar sig. Vrida nyckeln. Ingenting. Inte nu igen. Vrid igen, ingenting. Lite fundering. Kan kniven ha fastnat vid någonting? Det är bara och lyfta på maskinen som väger ett halvt ton ungefär. Alltså tippar jag den Och tittar under. Fullt med grässörja. Fast ihoptryckt under hela maskinen. Får skrapa loss det fingrarna (och gissa bara om man har handskar på). Försöker starta igen. Och mycket riktigt, den startar. Nytt försök. Störtar efter maskinen i kanske fem minuter och gissa bara vad händer sedan. Javisst. Samma procedur som ovan. Kan det bli bättre.
Efter en stunds fundering kommer jag ihåg att det i Manualen (jaa, självklart har jag läst den!) stod att denna maskin har tre funktioner i ett. Klippa och strimla gräset till gödning. Klippa och spotta ut gräset efter maskinen. Eller klippa och samla klippet i en behållare. Nå enligt mina funderingar det kanske skulle gå att hindra gräset från att fastna under maskinen om maskinen istället spottar det i behållaren. Måste bara testas. Naturligtvis måste jag ta loss hålskyddet med maskinen igång, vilket leder till att det sprutar grässörja rakt på mig. Nå ingen ide stanna maskinen nå mer, bänglar dit ännu uppsamlaren med motorn i gång. Och sedan fortsätter vi. I ett tag i alla fall. Vad hända sedan. Gissa två gånger. Ni slipper, jag berättar det. MASKINJÄVELN stannar igen. Samma sak igen. Alla håligheter fulla med sörjan. Fortsätt gräva. Först inne i röret som sörjan sprutas igenom och sedan ännu under maskinen också. Det sticker i handen, måste finnas nässlor i eländet. Två gånger orkar jag börja om. Sedan har jag fått nog. Har klippt nästan hela inhägnaden framför huset. Och nästan hela sträckan mellan staketet och vägen. Och gjort en rund bana på gården. Tar och tömmer en sista gång och skjuter sedan eländet, som fortfarande väger ett halvt ton, in i garaget. Få se hur länge det kommer att ta att få hela gården klippt.
Där har ni orsaken till att jag fortfarande är skitarg på elonerna. Jag hade ju berättat för dem att gräset var långt redan för tre veckor sedan. Och att vi får problem med sorkarna. Jag hade till och med tipsat dem om att vintern är på intågande, men de kanske inte trodde mig. Nå tre veckor till gjorde sitt med gräset. Och sedan frost varje natt - det har gjort gräset helt vattensjukt och mjukt. DET GÅR INTE ATT KLIPPA nå mer. Och det var ju detta jag försökte säga till ............... . Jag anser faktiskt att de borde själva komma hit och köra helvetesmaskinen. Och sorkarna, dom kan de få i en hink sedan till vintern.
Och snöslungan - ifall vi nu verkligen skaffar en till vintern - den hämtas INTE från elonerna, det kan jag lova!
nystart...eller...
jaajaa. få se om det blir mer en vana det här. Att skriva av sig. sist dog det som ut pånåttvis.
no i och för sig händer det nu inte så särskilt mycket här i livet. allt lunkar på som vanligt bara.
Fast idag har jag kanske en nystart ändå. Jag har nämligen varit idag en riktig satkärring. HEHEHE...och värst av allt är väl att DET KÄNNS RIKTIGT BRA!!!!
Jag som alltid är snäll och timid och nästan ber om ursäkt för det minsta lilla. Jag som väntar snällt och nickar och säger jaa och amen till allt och alla nästan. Jag EXPLODERADE idag för nu hade jag fått nog. Lite bakgrund kan kanske vara på sin plats.
Vi har ju kämpat hela sommaren med vår gamla gräsklippare som inte vill gå igång. Matti fick den att starta och grannen likväl. Men varken jag eller kikka orkar dra igång eländet. I själva verket har jag lyckats rätt många gånger i sommar efter att jag skruvat loss tändstiftet en tre fyra gånger och torkat den och skruvat tillbaka och chokat och dragit och slitit. Men nu för ca fyra veckor sedan gick det inte. Hur än jag försökte. Och inte ville jag gå till grannarna heller. Dessutom efter sista gången svullnade ju handen upp också. Alltså gick det inte nå mer.
Hade ju pratat redan flera gånger om att vi måste nog skaffa en gräsklippare med elstart eller en elklippare. Nå nu var det bråttom. Kallt som attan och vi vet att hinner vi inte klippa får vi sorkinvasion på vintern. Och sorkjävlarna älskar vår garage. Alltså nu var det bråttom.
Med Mirjas hjälp tog vi itu med saken. Mot ELON i staden glad i hågen. Med sakkunnig (?!?) hjälp valde vi en fin klippare med elstart - och inte var den billig heller. Fraktade maskinen hem och direkt på lördagförmiddag ut och klippa! Trodde vi...
Vred på fina nyckeln, jummm jummm jummm. och sedan - ingenting. Fler försök - ingenting. Ringde elon, tyvärr kan vi inte hjälpa, återkom på måndag. Jaa jaa. Flera försök under helgen - tänk om ändå. Men inte. Och ingen laddare med förresten.
Återkommer på måndag, ringer igen. Vi ska komma titta på det, ställ maskinen så vi kommer åt. OK. Vad händer sedan. Hmmm - ingenting. Mirja är förbi hos dom och berättar för dom att Heli behöver faktiskt maskinen. Ingenting. Jag ringer igen. Någon har varit och satt maskinen på laddning. Vau. Försöker lite försiktigt starta. Ingentig. Kanske måste laddas mera. Väntar till nästä dag - över 24 timmar på laddning, det borde väl räcka. Vrider på nyckeln förväntansfull. Ingenting. Flera försök. Ingenting. Ringer tillbaka. Karln har varit här och maskinen fungerar visst hur bra som helst. ?!?!??? Aha. Men inte när jag försöker. Kan du komma med maskinen. Nå det kans jag ju inte, jar har faktiskt problem med tunga lyft och så. Så då ska ngn komma titta till det igen. Tror vi jaa. Pyttsan åsså. Efter åtskilliga dagar baxar vi maskinen bak i bilen och kör till Elon. Dom kommer och tittart. Vrider på nyckeln. Hmmm. Tar tag i snöret och rycker till. Och maskinen ryter till och går igång. Ja visst ja. Jättebra. Men nu var det faktiskt så att det var just det här som var problemet. JAG KLARAR INTE AV ATT DRA IGÅNG ELÄNDET! Och då kan dom ej annat än att konstatera det vi redan visste. Den går inte att starta. Med nyckeln. Men inge fara - det är nog batteriet. Det byter vi snabbt och enkelt. Och levererar sedan maskinen hem till dig. Tror vi jaa...dagarna går. En till helg man skulle kunnat använda till gräsklippning. Nu börjar nätterna vara så kalla så undrar hur länge man kan klippa gräset. Som blir bara längre och längre...
Dagarna går, ingen maskin i förrådet. Ringer igen. Det ska bli, han har så mycket jobb just nu. Men det ska bli, jag ska kolla med honom och ringer upp dig sedan. Jaha jaa. Vi väntar väl då.
Ingen maskin. Inget samtal. Inga nummer i nummerpresentatören heller - det håller vi extra koll på.
Dagarna går men nu börjar jag koka så smått. Och idag hade jag då fått nog. Klockan halv fem på eftermiddagen marscherade jag in på Elon och skällde ut dom efter noterna. Dom fick verkligen veta vad jag ansåg om dom och deras service-anda. Jag meddelade dem att jag förväntar mig att en splitterny gräsklippare inte ska kräva flera veckors reparationer för att fungera. Jag konstaterade att jag anser det oförskämd att behandla mig så här och att det hade aldrig gått att behandla en karl på detta sätt, det skulle de aldrig tolererat. Och till slut bad jag dem att ge mig den inte upp-packade maskinen de hade inne när jag köpte maskinen så jag kan lämna in den någon annanstans där servicen fungerar.
Summa summarum. Min gräsklippare står nu ute på gården. Imorgon får vi se om den går.
Jag kanske håller på att bli en riktig satkärring. Vad tror ni?
